Det här är ett utdrag från min bok Klimakteriet på jobbet.
Jag tror att många börjar lära sig om klimakteriet först när deras egna symptom gjort entré, inte innan. Detsamma gäller även för arbetsgivare, är min uppfattning. Frågan är en icke-fråga tills någon med både mandat och mod vågar lyfta den i organisationen. För att råda bot på denna utbredda kunskapsbrist kommer här nu grundläggande information om klimakteriet.
Tre–tio år & 3 steg
1. Perimenopaus
Denna fas, förklimakteriet, påbörjas när de första klimakteriesymptomen dyker upp. De kommer smygande och varierar i intensitet och regelbundenhet. Under denna fas börjar hormonnivåerna fluktuera och det kan bli rena rama berg-och-dalbanan. Både mensen och fertiliteten är kvar, om än på ändrade nivåer. Du som är i kontakt med en läkare får bättre hjälp om du nämner den medicinska termen perimenopaus istället för förklimakteriet, eftersom det svenska ordet enligt somliga i vården ”inte finns”.
Det är fullt möjligt att de första klimakteriesymptomen kommer innan du har fyllt 40 år och för de flesta kommer symptomen i 40- till 50-årsåldern.
2. Menopaus
Denna fas inträder när det har gått tolv månader sedan senaste mens. Normalt är kvinnan då 45–55 år. Menopaus är ett medicinskt begrepp som beskriver att de fertila åren är förbi. Ärftlighet, etnicitet och rökning är faktorer som påverkar när det inträffar. Menopaus före 45 års ålder räknas som tidig och före 40 år som prematur.
3. Postmenopaus
När menopaus har inträffat lever kvinnan resten av livet i postmenopaus. Hormonnivåerna som fanns under fertil ålder kommer aldrig upp till samma nivåer igen. Här har hormonkarusellen stabiliserat sig och de som kommit hit säger att det är betydligt bättre än i perimenopaus. Klimakteriebesvären kan pågå även under denna period men i mindre omfattning och oftast avtagande.
Jag hoppas innerligt att de har rätt och att det blir en andra vår efter de tre till tio år som klimakteriet kan pågå i.
Klimakteriet finns hos kvinnor som är någonstans mellan 40 och 60 år. Jag tror knappast att du lyckas med bedriften att inte regelbundet träffa eller prata med personer i den här åldersgruppen. Klimakteriet finns runt oss, kanske mer än vi först anar.
Hormonella berg-och-dalbanan
Vad är det då som händer under denna period i livet? Det finns ingen standardprocess att följa, alla klimakterieresor ser olika ut. Det som brukar vara gemensamt är upplevelsen av att inte känna igen sig själv. Det är något som inte stämmer i kroppen, det är något som är i svajning.
Det som är i svajning är hormonerna. Det handlar främst om östrogenet, progesteronet och testosteronet (ja, kvinnor har det också men på en betydligt lägre nivå än män). Hormonnivåerna börjar sjunka i otakt och oregelbundet. Lägre nivåer av östrogen påverkar i sin tur bland annat vårt ta-det-lugnt-hormon serotonin och vårt pigghetshormon kortisol, och dessa två är inblandade i vår sömnkvalitet. Jag betonar detta för att alla arbetsgivare ska veta att sömnkvaliteten kan gå bananas under klimakteriet. För mer djupgående information om hormonernas påverkan, se läslistan i slutet av boken.
Eftersom jag är en helt vanlig personalvetare och inte medicinskt utbildad kommer här en metaforisk förklaring till vad som händer när hormonerna kommer i obalans. Jag utgår från min favoritnöjespark Liseberg.
Under en kvinnas fertila år svänger hormonerna i takt med menscykeln och det finns återkommande toppar och dalar. Ungefär som Lisebergsbanan, den klassiska berg-och-dalbanan. Då går det i första uppförsbacken långsamt med mindre ork, sedan kommer nedförsbacken med go energi, därefter väntar svängarna som går runt, runt och det blir snurrigt. Till sist kommer den plötsliga inbromsningen som gör en irriterad – jag blir i alla fall ilsk när åkturen är slut. Vagnen är nu tillbaka i stationshuset och resan börjar om igen. Samma tur går månad efter månad och har ett stabilt mönster som man känner igen.
Så kommer klimakteriet smygande med sina symptom. Hormonerna kommer i svängning och när det är som värst sitter du plötsligt i de läskigaste åkattraktionerna. Antingen hamnar du i Helix där du nästan blir åksjuk av de kraftiga svängarna, den höga farten och looparna. Eller så sitter du fylld med oro 47 meter upp i luften i Valkyria innan du med full kraft slungas rätt ner mot marken. Alternativt hamnar du ensam i Farfars bilar där allt är så tråkigt att du med likgiltighet åker med, fast du hade velat dra i nödbromsen och samtidigt dra ett täcke över huvudet för att slippa omvärlden. Du undrar vart Lisebergsbanan tog vägen.
Med den här variationen av åkattraktioner, det vill säga varierande hormonnivåer i hjärnan, är det inte inbillning när kvinnor i perimenopaus upplever att deras minnen sviktar eller att de är mer stresskänsliga och inte lika skarptänkta som tidigare. Det sker på riktigt förändringar i hjärnan under klimakteriet.
När du väl är förbi alla de läskigaste, snabbaste, mest omtumlande åkattraktionerna – tillika perimenopaus – hamnar du i postmenopaus där hormonerna flyter fram stabilt men på låga nivåer. Ungefär som i den rätt lugna forsränningsattraktionen Kållerado där du åker runt på marknivå utan tvära kast, yrsel och oro. Du åker varv på varv livet ut. Du kommer aldrig att åka Lisebergsbanan igen, det vill säga dina hormonnivåer kommer aldrig upp i samma toppar och dalar som under dina fertila år. Men jag kan garantera att Kållerado är en fin åkattraktion. Det finns spänning och glädje i den också, och du sitter stabilt under hela åkturen.
Klimakteriet hälsar välkommen
Hormonobalansen ger följdeffekter i hjärnan och på andra ställen i kroppen. Detta kan orsaka en mängd olika symptom. Jag skriver kan för att symptomen upplevs i varierande intensitet och frekvens och ibland inte alls. Ungefär en av fem glider igenom klimakteriet utan symptom, cirka hälften har hanterbara symptom och ungefär 30 procent drabbas av svåra besvär.
I Sverige är 9 av 10 kvinnor yrkesverksamma när klimakteriet inträffar och det finns 1,3 miljoner svenska kvinnor i åldern 40–60 år.
År 2024 publicerade företaget Womni en klimakterierapport baserad på svar från över 41 000 svenska kvinnor. Det här var de vanligaste klimakteriesymptomen.
Som du ser upplever nästan alla kvinnor att deras psykiska mående försämras under klimakteriet. Det var det där med hormonernas inverkan på hjärnans funktion. Kvinnor kan därför känna sig deprimerade och stressade och drabbas av humörsvängningar.
Den icke hedervärda andraplatsen bland problemen, kroppsförändringar, har att göra med att fettdistributionen förändras och att det samlas mer fett runt magen. Att ämnesomsättningen kommer i svaj gör oftast inte saken bättre.
Punkt nummer tre, sömnsvårigheter, är ett annat vanligt klimakteriebesvär. Sömnbristen leder till en negativ spiral med mindre rörelse och sämre kost. Den leder även till sämre koncentrationsförmåga, sämre immunförsvar och på sikt ökad risk för sjukdomar, såsom diabetes, ångest och hjärt-kärlsjukdomar. Sömnsvårigheter är inget besvär som lätt kan viftas bort, utan även det följer med till jobbet.
Först på plats sju hittar vi det klassiska symptomet vallningar. Förstår du nu varför vi behöver sprida kunskap om klimakteriet?
Det här är ett utdrag från min bok Klimakteriet på jobbet.