Svaret på den frågan är nej, oavsett vems perspektiv du har. Jag garanterar att personen med svåra besvär inte hade önskat något annat än ett semesteruppehåll i klimakteriebesvären, oavsett om hon är ledig eller jobbar. Samhällsdebatten har inte heller tystnat i frågan och det puttrar rejält på sina håll, bland annat för att den globala ISO 45010-standarden är på gång liksom ett riksdagsval.
Så här kommer en spaning om klimakterieläget i detta nu, en solig sommardag i juli.
Från Jämställdsmyndigheten
Som en start, Jämställdhetsmyndigheten summerade läget och historiken riktigt bra i början av månaden. Bland annat lyfts dessa orättvisor upp:
- Tillgången på hormonbehandling kan bero på var i landet kvinnan i klimakteriet bor, skriver de. Jag tänker på det som Socialstyrelsen konstaterade redan 2021, att närhet till storstadsregioner underlättar för en god klimakterievård.
- Kvinnor som räknas till den yngre gruppen i detta sammanhang (40-44 år) har ännu svårare att få hjälp inom vården, mindre än hälften av de som sökt hjälp hade fått den.
- Klimakteriet ser också olika ut beroende på socioekonomisk tillhörighet. Kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden hämtar ut hormonbehandling i mindre utsträckning än de som inte tillhör denna grupp.
Mina tankar landar igen i frustration över att vi i landet har en ojämlik klimakterievård och behandling. Tyvärr. Orsaken bakom är ofta kunskapsbrist, på olika plan. Hos individen, inom vården, i samhället och på arbetsplatser. Och detta ger ju effekter på jobbet och i livet, för när vi inte mår bra och inte heller får hjälp med att må bättre, då orkar vi ju inte lika mycket. Så enkelt är det. Och uppenbarligen så svårt att få till en förändring på.
Restnoteringarna, marscher och utländska apotek
En nyligen införd action från politiskt håll är prisökningarna på hormonläkemedel från och med halvårsskiftet, då specifikt gällande östrogenpreparat. Tanken bakom är att högre priser ska ge bättre tillgänglighet i denna restnoteringssituation som varat länge. För länge. En kombination av prissättning, högkostnadsskydd, global läkemedelsmarknad och bristande produktionskapacitet har lett fram till denna prishöjning. Om den fungerat, lite grann. Vissa östrogenpreparat har gjort (tillfällig?) entré på svenska apotek igen. Den som väntar på Estradot-plåster (östrogenplåster) får göra det till början på augusti då nästa leverans enligt FASS är beräknad. Jag tror det när jag ser det.
I väntan på tillgång till plåster på den svenska marknaden och situationen överlag har det demonstrerats i Almedalen genom Östrogenmarschen med bland andra Alexandra Charles, Helena Kopp Kallner, Birgitta Ohlsson, Anna Salin med flera. Det införskaffas hormonläkemedel under semestrar, på egna resor eller så skickar man vänner och bekanta, i hopp om att andra EU-länders apotek kan erbjuda mental ro och bättre klimakteriemående. I motsats till den oro som skapas inom Sveriges gränser när man märker att förpackningen med östrogenläkemedel snart är slut, lagren ekar tomma på apoteken och funderingarna dyker upp om vilka klimakteriesymptom som kommer komma tillbaka när nuvarande preparat är slut. Jag funderar på de som under semestern går oroliga över bristen på hormonpreparat, hur mår de och deras oro när de är tillbaka på jobbet igen? För det blir inte plötsligt bättre bara för att man är tillbaka i arbetsrutinerna igen. Tänk om det vore så enkelt att stänga av klimakteriet under arbetstid.
Ett styck utskrivet recpet som följde med till Italien.
En partipolitisk sökning
Nu låter det dystert det här. Och det är det också. Framförallt frusterande. För att se om det blir någon skillnad framöver och med tanke på att riksdagsvalet närmar sig blev jag nyfiken på vad våra riksdagspartier tänker i klimakteriefrågan. På sociala medier har jag sett olika kampanjer men inte noterat om alla partier är med på banan. Jag gjorde en snabb googling för ja, jag googlade för att se olika rubriker som dök upp. På första sidan av respektive sökning, partinamn+klimakteriet, fanns dessa rubriker.
Partierna, i alfabetisk ordning:
- Centerpartiet: Kvinnor i klimakteriet lider i onödan när läkemedel prioriteras bort.
- Kristdemokraterna: Kristdemokrater satsar på kvinnor i klimakteriet.
- Liberalerna: Många kvinnor får inte rätt hjälp under klimakteriet.
- Miljöpartiet: Vi vill att kvinnor ska få bättre stöd och vård under klimakteriet oavsett var i regionen de bor. (Västra Götaland)
- Moderaterna: En mer jämställd hälso- och sjukvård för flickor och kvinnor.
- Socialdemokraterna: Stärk klimakterievården i hela landet.
- Sverigedemokraterna: Klimakteriet är också en arbetsmiljöfråga. (Munkedal)
- Vänsterpartiet: Ta ansvar för ojämlik klimakterievård! (Region Kronoberg)
Hos majoriteten av partierna hittade jag information från dem på nationell nivå, hos de som jag inte hittade det hos står det vilken region/ort som det partipolitiska förslaget kommer ifrån.
Vad som är valfläsk och vad som blir riktig action, det får vi se efter den 13 september.
Viktigt om ISO 45010!
Apropå september, då inträffar ännu en viktig grej. Svenska institutet för standarder, SiS, bjuder då in till webinar om den kommande globala standarden om mens och klimakteriet på arbetsplatsen, ISO 45010. Boka in dig på webinariumet den 24 september, vetja!
Partiskt nyhetsbrevstips
Funderar du på varför i hela friden klimakteriet är en fråga för arbetsplatsen och specifikt chefen, då rekommenderar jag lika varmt som partiskt att du kikar in på nyhetsbrevet från Prevent som släpptes i juni som jag gästade.
Som du ser i skärmdumparna pratade jag om klimakteriet på jobbet och framförallt råd till chefen. Mina favorittips är:
Läs på. Grundkunskaper räcker långt.
Du behöver inte, och ska inte vara, expert. Tänk arbetsmiljö och dra nytta av dina kunskaper inom området. Ytterligare ett partiskt tips – har du sett min nya bok Klimakteriet för chefen? Den är en liten lättläst en, proppfylld med chefstips.
Gör samtalet bekvämt. Ändra dina ordval.
Känns det svårt, obekvämt eller ovant att nämna klimakteriet?
Testa att prata om medarbetarens mående istället, och strunta helt i ordet klimakteriet.
Lyssna och ställ frågor.
Be medarbetaren berätta och lyssna aktivt. På så sätt får du en bättre förståelse och även en insikt i om det finns något du kan göra för att underlätta.
Bra artikel från Linkedin & tankar efter det
Vill du få ännu fler tankar om klimakteriet i arbetslivet, då rekommenderar jag April Habermans rakt-på-sak-artikel som hon publicerade på linkedin i juni. Läs om elefanten i rummet och hur du motverkar den. Inser du efter artikelläsningen att ni behöver bli klimakterieklokare på din arbetsplatså så finns jag här. Det jag också finns med efter sommaren är ett klimakteriepaket till organisationer innehållandes:
- Ett inspelat föredrag på 75 minuter fullspäckat med information, kunskap och konkreta tips.
- Strategiska och operativa råd till HR-organisationen.
- Material och upplägg till chefer för att kunna ta upp klimakteriefrågan i sina team på avdelningsmöten/APT:er.
Jag håller också på att ta fram ett upplägg för större HR-avdelningar som genom workshops med mig hittar sin organisations väg framåt i klimakteriefrågan, det första inbokade uppdraget går av stapeln i september så mer information kommer därefter om detta. Vill du veta mer om kunskapspaketet liksom HR-workshopsen (underlig böjning!) när de släpps, signa upp dig här.
Med denna halva roman hoppas jag att du lärde dig något nytt och blev klimakterieklokare på kuppen! Och så vill jag skicka med en fråga till dig: vem kan du göra klimakterieklokare i din närhet?
Ha en fortsatt fin sommar!
Jag på min favoritplats i början av månaden.
Här hittar du länkar för mer läsning:
Jämställdhetsmyndighetens summering
Socialstyrelsens rapport från 2021
Lagersaldo av östrogenplåstret med märket Estradot, 50 mikrogram