För några dagar sedan var jag med och skrev under en debattartikel som publicerades på SvD. Här är hela artikeln i sin helhet.
För en vecka sedan försvann de sista askarna av östrogensprayen Lenzetto från apoteken i Sverige. Nu är den restnoterad åtminstone till sista december i år. Men eftersom tillverkaren och Tandvårds- och läkemedelsverket inte kunnat komma överens om pris kan det blir längre än så. Det drabbar hundratusentals kvinnor som är beroende av hormonbehandling av klimakteriebesvär.
Tillgången till hormonbehandling för kvinnor är i dag allvarligt bristfällig i Sverige. Läkemedel mot klimakteriebesvär som östrogenplåster, men även p-piller, är återkommande restnoterade och nu är även östrogensprayen Lenzetto restnoterad på obestämd tid. Företag väljer att lämna förmånen då man inte kunnat ta ut det pris man önskar och skickar i stället läkemedel inom förmånen till andra marknader med högre prissättning, Detta har lett till läkemedelsbrist i Sverige och att valmöjligheterna för svenska kvinnor beror på plånbokens storlek. Vården blir ojämlik.
Många kvinnor föredrar behandling med bioidentiskt progesteron, men det ingår inte i högkostnadsskyddet vid behandling av klimakteriebesvär utan bara vid IVF-behandling. Det bidrar också till ojämlik vård då plånboken styr möjligheten att välja det preparat som passar en bäst. När läkemedlen dessutom inte går att få tag på leder det till oro och samtal till sjukvården där läkare måste informera om alternativ. Det leder både till enorma kostnader för sjukvården och individuellt lidande.
Detta är inte en tillfällig störning. Det är ett systemfel.
Konsekvensen av Sveriges bristande läkemedelspolitik är att kvinnor inte får tillgång till behandling som kan vara avgörande för livskvalitet, arbetsförmåga och långsiktig hälsa. Östrogenbehandling genom huden, i form av plåster eller spray, innebär för många inte bara bättre symtomlindring utan också en lägre risk för blodpropp jämfört med tabletter. För många kvinnor är det inte ett alternativ bland flera, utan den behandling som fungerar bäst.
Klimakteriebesvär påverkar arbetsförmåga, sjukskrivningstal och produktivitet. Många kvinnor minskar sin arbetstid eller lämnar arbetslivet i förtid på grund av obehandlade symtom. Kvinnor runt 50 är överrepresenterade bland sjukskrivna i Sverige och i Klimakterierapporten, som vårdgivaren Womni släppte i oktober förra året uppgav 9 av 10 av kvinnorna att deras klimakteriebesvär påverkade deras arbetsförmåga negativt.
I samma undersökning svarade 58 procent av kvinnorna att de upplevde psykiska förändringar som hjärndimma, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Tre av tio uppgav att de varit borta från jobbet på grund av klimakteriesymtom och hela 92 procent uppgav att de är mindre stresståliga än tidigare.
När samma typer av läkemedel drabbas av brist år efter år räcker det inte att hänvisa till tillverkningsproblem, råvarubrist eller oväntad efterfrågan. Andra länder har ju tillgång till preparaten på grund av högre prissättning. Vi måste i stället konstatera att det svenska systemet inte fungerar.
Läkemedelsverket har själv uppmärksammat att läkemedelsbrister ökar och att problemen kan bestå i många år framöver. Det är inte rimligt att patienter ska förväntas acceptera att stabil tillgång till grundläggande behandling ligger flera år bort.
Tillverkarna misslyckas dessutom återkommande med sina leveranser utan att det får några tydliga konsekvenser.
Det här är inte bara ett individuellt problem för den enskilda kvinnan. Det är ett samhällsproblem.
Det är också en fråga om jämlik vård. Klimakteriet berör hälften av befolkningen, men behandlas fortfarande som en perifer fråga.
Vi ser ett tydligt behov förändring och den måste till genom politiskt ansvar. Vi kan heller inte vänta.
Därför kräver vi:
- Att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) får direktiv som ser till att man långsiktigt säkerställer tillgången till alla former av hormonbehandlingar för klimakteriet på den svenska marknaden
- Att direktiven omfattar att alla typer av hormonbehandlingar för klimakteriet inkluderas i högkostnadsskyddet.
- Att ansvariga myndigheter omgående redovisar konkreta åtgärder för att i det akuta läget hantera pågående läkemedelsbrister.
Klimakteriet är ingen nischfråga. Det är en livsfas som berör miljontals kvinnor. Att behandlingar finns tillgängliga i andra länder men inte når svenska patienter är inte rimligt.
Det är dags att behandla detta som det systemfel det är – och att säkerställa att kvinnor i Sverige får tillgång till den behandling de behöver.
Helena Kopp Kallner
professor på Karolinska Institutet och överläkare på Kvinnokliniken på Danderyds Sjukhus
Helena Grafström Lagercrantz
specialistläkare inom gynekologi, EsterCare
Elin Emanuelsson
vd & grundare på Womni
Naomi Flamholc
chefsläkare & grundare på Womni
Ofra Wersäll
MD, PhD, grundare och medicinskt ansvarig på EndoGyn
Elisabeth Wikström
MD, PhD, överläkare Obstetrik och Gynekologi Endogyn
Monika Björn
grundare Stark genom klimakteriet-Community
Katarina Wilk
medicinsk journalist, författare, föreläsare och senior expert klimakteriet/arbetsliv
Anna-Karin Mikkelä
HR- och klimakterieexpert, författare och föreläsare samt kvinna med klimakteriebesvär
Mari-Louise Wernersson
förbundsordförande Centerkvinnorna
Elin Sundin
riksdagskandidat för S i Stockholm
Leslie Jensen
barnmorska, klimakteriecoach och föreläsare inom kvinnohälsa
Renita Sörensdotter
docent i genusvetenskap med fokus på sexuell hälsa
Jeanna Rutherhill
co-founder Women for Leaders/Signe
Emma Rost
kommunikationschef i näringslivet med klimakteriebesvär
Anna Sahlin
artist, grundare av Klimakterieklok och initiativtagare till Plåsterupproret
Helene Strandkvist
grundare och vd, MeWe&You Health, Fil.dr i företagsekonomi, med fokus på klimakteriet i arbetslivet
Betty Wassenius
tandläkare med tvärdisciplinär kompetens inom klimakteriet