Denna text kan även ha rubriken: Klimakteriet är på allas läppar inklusive Socialstyrelsens, Dagens industris & Wall Street Journals – och mina.
I lördags var det den internationella klimakteriedagen och himmel vad det hände grejer i samband med den. Här försöker jag sammanfatta det som jag tycker är viktigast i relation till jobbet – för dig som inte lever och verkar i klimakteriebubblan. Eller dig som är insatt och nyfiken på mitt perspektiv.
För dig som helst tittar på kunskap: Kika in på mitt linkedin-konto där du hittar en video som sammanfattar det som blev sagt (och i text vad det innebar i siffror). Och undrar du över hjärndimman i direktsändning, då får du komma tillbaka hit. Den inträffade efter att linkedin-inlägget publicerats.
Nationella riktlinjer kring klimakteriebesvär
Det största som hände förra veckan var att Socialstyrelsen presenterade sina första nationella riktlinjer kring klimakteriebesvär. Riktlinjerna har till syfte att skapa jämlik vård över hela landet, så man ska få hjälp med sina klimakteriebesvär och vid behov individuellt anpassad behandling oavsett om man bor i Kiruna, Östersund, Uppsala, Halmstad eller Trelleborg. Eller någon annanstans. För så är det inte idag, tyvärr.
Detta uppmärksammade Socialstyrelsen redan 2021 och i förra veckan kom de med dessa förslag:
• Ge vårdpersonal, av många olika professioner såsom allmänläkare, distriktsköterskor, fysioterapeuter, kuratorer, gynekologer med flera tid för samtal med patienter. Tid att fråga och tid att lyssna.
• Ge samma vårdpersonal möjlighet att göra ett bra jobb, dvs se till att de får uppdaterad och relevant kunskap om klimakteriet och behandlingsalternativ. Det absolut roligaste med Socialstyrelsens rapport är citatet här nedanför, som jag läste i en av bilagorna. Jag förstår att de utvärderar insatser med ett medicinskt bedömningsperspektiv, och det blev roligt här:
”Åtgärden [kompetensutveckling för vårdpersonal] ger inga kända biverkningar eller oönskade effekter.”
För att summera med allvar – kompetensutveckling gynnar alla. När vårdpersonal har kompetens och tid att möta patienter i klimakteriet ger det ringar på vattnet.
Bland annat gör det att:
• Individen förstår vad det förändrade måendet (mentalt och fysiskt) handlar om. Den kan även få råd om att ta hand om sig själv och remitteras för att få individanpassad behandling i rätt tid.
• Vården själv slipper skicka runt kvinnor i klimakteriet på än den ena än den andra utredningen. Exempelvis ledvärk hos fysioterapeuter, depression hos psykologer, tidig demens hos minnesexperter o.s.v. Det här kommer korta vårdköerna på sikt.
• Mamman/partnern i våra familjer får mer ork, energi och glädje. Vem vill inte ha det?
• Arbetsgivare får pigga och närvarande medarbetare i klimakteriet på jobbet, vilket leder till lägre sjukfrånvaro, högre engagemang och förbättrad produktivitet.
• Hela samhället stärks. Ökad klimakteriekunskap ger inga kända biverkningar eller oönskade effekter här heller. Med kunskap blir det snarare bättre. Womnis klimakterierapport 2025
En annan sak som också hände var att Womni släppte sin klimakterierapport 2025.
I den kan du läsa att 30 procent av svenska kvinnor med svåra klimakteriebesvär är hemma från jobbet ca 1-2 dagar i en eller flera omgångar, bara på grund av klimakteriet. Detta skapar sjukfrånvaro och därmed sjukfrånvarokostnader för arbetsgivare, eftersom arbetsgivaren från sjukdag 2 står för sjuklönen (80 procent utan något i gengäld, mer än en orkeslös medarbetare). Medarbetaren i klimakteriet betalar med karensavdraget, lägre inkomst pga sjuklönen och sämre mående. Troligtvis också med en känsla av att känna sig otillräcklig, för att man inte är på jobbet och därmed sätter kollegorna och chefen i klistret.
I Womnis live-sändning om klimakterierapporten berättades att Strängnäs kommun sparat ca 5-6 miljoner kronor, ”bara” genom att sprida klimakteriekunskapen i organisationen, utbilda cheferna och erbjuda individuell rådgivning för de medarbetare i klimakteriet som önskar detta.
Spot on, säger jag! Helt i linje med föregångarkommunen Partilles satsningar som sparat dem ca 7 miljoner.
”Företag kan spara stora pengar med ökad klimakteriekunskap”
Det blev rubriker om klimakteriet i Sverige och utomlands. Till exempel hade Dagens industri denna rubrik: Företag kan spara stora pengar med ökad klimakteriekunskap.
Jag kan bara instämma. Om du tvekar, läs stycket ovan igen.
Wall Street Journal var inte sämre och konstaterade detta: ”Support during menopause is becoming the latest work place perk.”
Att klimakteriestöd på arbetsplatsen är en anställningsförmån som trendar alltså. Ge det några år, kanske vid 2030, så har allt fler arbetsgivare insett att klimakteriestöd som förmån är lika grundläggande som lön, friskvårdsbidrag och tjänstepension. Need to have, inte nice to have.
… Och min hjärndimma
Och så var det hjärndimman som dök upp i direktsändning. Under den senaste veckan har jag hamnat i direktsändning med P4 Malmöhus, P4 Jämtland, P4 Kristianstad och P4 Kalmar. Alla intervjuer har handlat om klimakteriet på jobbet, utifrån olika perspektiv.
Så vill du lära dig mer, plöj igenom alla fyra intervjuerna vetja.
Man kan tänka att övning ger färdighet, men nej. I den fjärde intervjun, den med P4 Kalmar, tog det helt stopp. Hjärndimman kom in och tog över – i direktsändning. Det komiska var att programledaren någon minut tidigare frågat mig om hur klimakteriet kan påverka jobbet och detta blev ett live-exempel. För så kan det bli när klimakteriet visar sig på jobbet.
Vi skrattade åt det tillsammans, jag tackade för hjälpen med att komma på rätt bana igen och intervjun fortsatte. Värre än så var det inte.
Och värre än så behöver det inte vara, för med rätt kunskap och vid behov även hormonbehandling, då ska det gå att göra ett bra jobb – även i klimakteriet. För övrigt lyfter Socialstyrelsen i positiva ordalag hormonbehandling i sina riktlinjer.
Just, ljudboken
Men herremingud! Jag missade ju det roligaste för mig från förra veckan. Min ljudbok! Den kom ut den 13 oktober. Ljudboken är inläst av mig och är tillgänglig på väldigt många ställen, exempelvis Storytel, Bookbeat och Bokus.
Du kan även höra av dig till ditt närmaste bibliotek och fråga efter den, eftersom de kan köpa in såväl e-boken som ljudboken och den trycka boken – så att du kan låna dem gratis.
Gillar du läsa och bläddra i ett eget exemplar? Då kan du köpa boken Klimakteriet på jobbet direkt av mig.